eastandaway

Tunnlarna från Vietnamkriget var någonting som vi alla var väldigt intresserade av att se. Trots vår överdos av guidade turer från föregående dagar bestämde vi oss för att boka in en till. Guiden som hade äran att visa oss tunnlarna hette Uncle Po, och hans ovanliga storlek för att vara Vietnames gjorde att vi för ett ögonblick slappnade av i vår oro över tunnelstorleken. Det hade tidigare varit ett hett samtalsämne huruvida vi tre långa tjejer och Ullis skulle få plats i dem.

Vi fick se de ohyggligt skrämmande och kyligt uträknande fällorna som de vietnamesiska kommunisterna satt upp för sina motståndare. Vi förfasades över dessas grymhet och häpnades över hur de kunde ha skapat sig sådana hela samhällen nere i tunnlarna. Vidare fick vi se olika hemliga ingångar och ventilationshål som sedermera användes som dödsfällor av amerikanerna då de skickade ner tårgas där. Dock förtogs den seriösa känslan av vissa saker;
* Uncle Pos entusiasm över sina favoritfällor och ständiga utrop om "åh, vilken härlig dag vi har här tillsammans!"
* Den amerikanska turisten som inte bara sjöng Happy Birthday när hon gjorde entré från den hemliga tunneln, utan även använde USAs veteran pansarvagn att posera i spagat på till hennes Facebookalbum "Kayla does the split".
* Faktumet att man i slutet av dagen kunde få prova på att skjuta med automatvapen. En attraktion ungefär lika smaklös som om man vid the Killing Fields skulle erbjudas prova smasha babydockor mot the Killing Tree.

Dagen avslutades med äventyret att få gå i tunneln i ca 100 meter av de totala 17 kilometerna. Det visade sig att Uncle Po INTE följde med ner i tunnlarna, och att vi precis fick plats i dem trots att de har utvidgat just den här delen för turister. Det var en stark upplevelse. Känslorna som vi upplevde var en blandning mellan glädje och spänning i denna labyrint, förfasan över att de faktiskt levde i dessa trånga, mörka utrymmen, en touch av klaustrofobia och en stor portion av finsk bastuvarning.
Dagen var i det stora hela en bra dag, och vi lärde oss mycket nytt angående Vietnamkriget. Helt enligt förväntningarna.

Från strandparadiset Sihanoukville tog vi oss på en buss gjord för människor ca 40 cm kortare än vi är till Ho Chi Minh, aka Saigon, aka Motor Bike City. Det var en väldig omställning. I Ho Chi Minh lämnar man allt av Kambodjas lugn bakom sig och det vimlar istället av mopeder, dyra hotellrum och väskknyckare.

Efter att ha vilat upp oss på hotellrummet en dag efter den påfrestande nattbussen gav vi oss ut på gatorna i backpackerkvarteren för att avnjuta en middag med indisk (!) mat. Plötligt, från ingenstans, hör vi ljudet "PAAAULAAA!" bakifrån oss. Paula, som inte direkt kände igen rösten vände sig om, och blir omfamnad av en stor kram från hennes vän Rebecka Markus. Efter lite presentationer så anslöts Rebecka och hennes kusin Emma till middagen bland alla naan bröd och chapatis. Slutsats: världen är allt bra liten.

Dagen efter hade vi som plan att utforska Mekongdeltat. Vi hade bokat in oss på en guidad tur, vilken visades vara rysligt guidad.
Information vi inte riktigt visste om skulle ingå i dagen:
* Hur man gör kokosnötsgodis
* Att man vill gå till the happy room to sing some songs när man vill uträtta sina behov.
* Hur honungste i alla dess former smakar.
* Hur man som bäst tillbringar en tre timmars bussresa på golvet.
* Upplevelsen av trafikstockning i en flod av lokala roddbåtar. (OBS; med alla turister iklädda vietnamesiska hattar.)

Men allt som allt var det trevligt att se mekongdeltats otroliga komplexitet och det var härligt att vara ute på vatten. Dessutom fick vi äta på en trestjärnig restaurang, och på en natt på ett flott hotell. Det hade fina badrum.

Efter fyra nätter i turistparadiset Sihanoukville kände vi oss ganska färdiga med det. Staden kryllar av västerlänningar, särskilt svenskar och fransmän, strandförsäljare och tuktuk-chaufförer. Man förstår att staden är så populär, för stränderna och vädret har varit idylliskt. Beskrivningen "Thailand 2.0" stämmer helt klart. Boende är överlag billigare i Kambodja än i Thailand, medan maten är ganska likvärdig på gränsen till dyrare.

Vi tillbringade våra dagar på stranden, där vi låg och läste, skrev vykort, löste korsord och badade. Massor! Paula och Ylva passade på att utnyttja sina nytagna dykarcertifikat, och gav sig iväg på en dagsdyktur. De var mycket nöjda med dagen, då de bland annat sett den exotiska gula lådan-fisken. (Yellow Box Fish)

Vi hittade en restaurang som serverade gudomliga baguetter för dryga dollarn, (dvs typ halva priset mot andra restauranger). Där åt vi frukost och lunch nästan varje dag. Middag varierades på olika ställen runt huvudgatan, och vi hittade både guldkorn och nitlotter. Dock höll vi alltid humöret på topp med våra roliga historier, och TICHUspel såklart. Trots en överraskande Grand Tichu av Lisa i sista omgången (värd 200p) så var det Paula och Ullis som vann denna veckas turnering. Stort grattis!

För att ta oss vidare till Ho Chi Min City, Vietnam hade vi beställt biljetter till ett dagsbuss. Bussen visade sig inte existera, och vi fick vänta till nattbussen kom istället. Som tur var har vi blivit experter på att underhålla oss och leva improvisativt den här resan, så vi spelade bland annat Stad och Land, mer Tichu såklart, åt chokladefterrätter med vaniljglass och dealade dessutom till oss gratis lunch för att vi fick lov att vänta extra. Så oss gick det ingen nöd på.

Nattbussen existerade i alla fall (om än inte våra platsbokningar, men de klarade vi oss utan) och vi tog oss utan vidare krångel in i Vietnam. Det första vi gjorde nu var att besöka en restaurang och få i oss ett rejält mål mat. Nu ska vi ut och leta boende! På återhörande! /Lisa & Paula

De yngre strandförsäljarna här i Sihanoukville har speciella försäljningsknep.
Ett av dem är till exempel: "vi kör sten, sax, påse! Om du vinner får du ett armband gratis. Om du förlorar måste du köpa ett armband av mig."

Jag kan naturligtvis inte säga nej, utan antar utmaningen.
Och känner mig som en otroligt duktig gambler som har 100 % vinster. Det är så vi gör det här i Suhanoukville.
/Lisa

Nu har vi tagit oss vidare till kusten och det känns som om vi bytt land. Tillbaka i Thailands partyområden kanske, med samma strandgator och hjordar av turister. Suhkonville  är tydligen ett populärt ställe. Så populärt att vi med stor möda fick leta innan vi kunde få tag på ett boende. Varje hotell, hostel eller guesthouse var fullt! Efter att ha irrat omkring med våra tunga ryggsäckar bland alla turister hittade vi tillslut ett boende där prisklassen föll oss i smaken. Så här i efterhand har vi insett att det är kinesiskt nyår i morgon, och hade vi varit rutinerade backpackers kanske det inneburit att vi hade tänkt på att söka rum i förväg. Men det löste ju sig väl, och det ska bli spännande att se hur man firar det kinesiska nyåret här. Egentligen har vi åkt hit för att hälsa på en LPCperson som jobbar här, och det ska bli trevligt att träffa någon som känner till området. LPC är den internationella lägerorganistion som Paula och Ylva jobbar för. Mycket bra sak förresten! Att sedan staden där vi ska möta upp honom i ligger längs stranden gör inte saken sämre heller. Vi njuter gärna av ett par dagars strandhäng innan vi tar oss in över gränsen till Vietnam! :) Nu är det dags att proppa i öronpropparna för att fly alla partyn som pågår utanför huset,  krypa till kojs och tänka på alla stackars backpackers som inte heller fattat jippot kring det kinesiska nyåret och inte fått tag på boende. God natt! / Paula och Lisa

Idag var ingen vanlig dag, för i dag var Paulas födelsedag, hurra hurra hurra! :D Det har vi firat såklart. Såhär beskriver hon själv sin dag: Vaknade och fattade inte var sjutton alla tagit vägen! Kl var ju bara halv åtta... Blev snart påminns om att jag fyllde 21 då tjejerna kom insjungandes och överlämnade den första ledtråden till den skattjakt de förberett. Efter lite kodande, pusslande, korsordande och letande hittade jag skatten i form av en vattenflaskhållare i min favvofärg, röd, och löfte om bio besök på kvällen. Sedan var det dags för en stadig frukost eftersom vi inte bara hade festligheter framför oss. Vi skulle besöka the Killing Fields utanför huvudstaden. Väl framme blev vi utrustade med en audio guide som ledde oss runt på området. Det finns nog ingen som kan besöka denna avrättningsplats från Khmer Rouge tiden och lämna platsen oberörd. Vi fick höra historier från överlevare, se tänder och ben sticka fram från massgravarna och besöka stupan där 9000 dödskallar finns till minne av det som hänt. Det var svårt att ta in hur otroligt grymma människor kan vara. Jag och Ylva besökte också tortyrfängelset Tuol Sleng på eftermiddagen och det slog mig ännu mer hur sjukt allt var. Människorna hölls fångade i en gammal skolbyggnad, torterades i klätterställningen, levde i celler inmurade i rummen, vandrade genom dörrar utslagna i väggarna och tog skriftliga order från de svarta tavlor som fortfarande hängde på väggarna. Khmer Rouge var en fruktansvärd organisation.  Efter dessa jobbiga besök var det dags att muntra upp oss lite med det utlovade bio besöket. Vi kunde välja mellan en film om Khmer Rouge eller Mission impossible ghost protocol. Vi körde med all rätt på det lättsmälta alternativet, som visade sig handla om en galen svensk fysikprofessor som ville starta kärnvapen krig. Mycket spännande. Popcorn och cola var inte fel heller.  Middagen blev pizza (klarar inte mer nudlar) och vi jobbade hårt på att förklara för den söta Kambodjanen att Ylva inte åt kött, döda djur eller bacon... Han fattade tillslut och vi var alla nöjda med maten och för att inte tala om efterrätten som jag och Lisa lyxade till med!!  Det var nog den födelsedag jag firat som innehöll mest kontraster och det var en väldigt bra dag. 

Nu är vi i Phnom Penh, en stad som vi såhär långt gillar skarpt. Den är fattig, men färgglad, sjabbig med väldigt charmig och rymmer enormt stora kontraster. Från takvåningen på shoppingcentret där vi spenderade förmiddagen kunde man både se PPs slumområdren och samtidigt skymta det kungliga palatset och den utsmyckade strandpromenaden.

Vi har hunnit med att besöka en av stadens marknader, som var en labyrint av allt man kunde tänka sig köpa; kläder, mat, smycken, elektronik och rumpförstorare. Det är ett myller att ta sig fram bland alla försäljare, men om man tar sig tid att göra det så kan man hitta några guldkorn. Det är fritt fram att pruta, och då kan man göra riktiga klipp. (tex Paulas hörlurar för 6 dollar som hon är omåttligt stolt över.)

Lunch har avnjutits på en mexikansk restaurang, gott men dyrt. Nu blir det nudlar igen i fortsättningen! På eftermiddagen har Paula besökt palatset. Det såg ut som det i Bangkok fast lite mindre, lite mindre pråligt, lite mindre grön Buddha, silvergolv istället for guldväggar och lite lägre träd ... Men det gav en spännande kontrast till museerna om Khmer rouge som vi kommer att besöka.

Under tiden gick Lisa, Ullis och Ylva och köpte vykort, och njöt av solskenet och den vackra strandpromenaden. Sedan gick vi tillbaka till vårt guesthouse, hängde på vår takterrass och skrev. En mycket lyckad eftermiddag, tyckte samtliga inblandade parter. Nu är det snart middagsdags (asiatisk den här gången) och sedan står spelkväll på schemat. Ha det bra! Kram!

Nu har vi varit drygt en vecka i Kambodja, och det är därför hög tid för en veckans nomineringar.
*trumvirvel*
...veckans otursurk: Vrålhungriga Ylva som råkade hälla HELA saltkaret över sin bakade potatis.
...veckans språkmiss: den italienska restaurangen som bjöd på särskrivna cocktails. ...veckans renaste: kossan som blev badad och tvättad i floden av sin ägare, på väg till Angkor Wat.
...veckans turistmiss: att vi blev lurade att betala 600 baht för mycket vid gränsövergången till Kambodja. Trots att Lonely Planet uttryckligen varnade för stället.
...veckans Indiana Jones: Paula, tack vare sitt aldrig sinande tempelintresse.
...veckans café: the Peace Café, så bra att Ullis gick dit inte mindre än tre gånger. Där hängde vi länge om kvällarna och fikade gott, myste under träden och spelade spel.
...veckans tischumästare: Lisa & Ylva som så här långt har utklassat Paula & Ullan. Revansch har redan utlovats.
...veckans förbudskylt: förbjudet att sitta på huk uppe på toalettsitsen.
...veckans bar: Angkor What?
...veckans sockertopp: den lilla kambodjanska tjejen som blev förtjust i Ylva vid vita templet. De tillbringade nästan tio minuter tillsammans, och kommunicerade via grimascher istället för med ord.
...veckans klipp: att köpa vykort av barnen utan för templen, 10st för 1 dollar. I affären kostar de nästan 8.
...veckans trendbrytare: Paula, som går emot strömmen och har köpt sig ett par Sonyhörsnäckor istället för Apple som resten av gruppen kör med. Dessutom har hon stått emot grupptrycket att köpa ett par Ray Ban brillor. Återstår att se hur länge hon klarar den prestationen.
...veckans mysigaste restaurang: McBuddha, som bjöd på en superb Amok (nationalrätten) för 2 dollar styck. Då fick vi dessutom en kanna te innan maten, och en överraskning bestående av honungslaserade frukter till efterätt. Mm!
...veckans konstigaste: hård konkurrens mellan den trasiga ekorren i parken, noshörningen på Royal street och dinosaurien utanför regeringshuset i Battambang.
...veckans place to be: Kambodja, helt klart!

Hej igen dar ute!

Nu ar vi i Battambang, (Egentligen pa vag fran Battanbang pa vag till huvudstaden Phnom Penh nu pa morgonen) en franskinspirerad liten stad med en vacker flod. Det man gor har ar att kolla pa franska villor, besoka kvallsgympan i parken (Da Man leder massor av kvinnor i fargglada linnen i nagot friskis och svettis liknande gympa pass sjalvklart utfort i perfekta kvadrater), ata pa cafeer dar de tranar fattiga kambodjaner, spana pa de stiliga tvillingarna som vi sett i bade Siem Reap och Battambang och vara forkylda och sova en aning. Vad gor vi har egentligen!? Jo vi skulle aka bat hit pa den kanda flodvagen, men det blev for dyrt sa vi tog bussen haha.

Templen! Nu ska jag beratta mer om Templen. Dessa fantastiska tempel som forbluffat mig och fashinerat mig otroligt mycket. Lisa var sjalvklart i det bla hon ocksa vad galler dess masterverk. Dag 2 blev cykel dagen. Vi hyrde cyklar for en dollar (Tittade noga pa luftmangden i dacken eftersom Paula rakat ut for punka ett par dagar innan) och drog ivag mot templen. Snabbt kom vi till templet som sag ut som king Louis slott. Det var en spannande laburint av stenar och Lisa sag fladdermoss i nagon trang gang. Sedan bar det av till det tempel vi spanat in mest av alla. Ta Prohm. Trad templet som anvandts i Hollywood filmer for att skapa haftig miljo. Templet ar overvaxt med stora trad vars rotter slingrar sig ner efter murarna och kommer fram ur stenarna pa olika stallen. Helt fantastiskt och vi stannade lange har och utforskade. Prutade till oss en lunch dar gudarna straffade Paula for girigheten med att peppra maten med minst 3 chilifrukter... Sedan cyklade vi vidare. In genom den beromda porten till staden Ankor Tom och ut igen for att besoka det gamla universitetstemplet, som sags ha inhyst 1000 munkar. Valdigt historisk kansla.

Dag tre var dagen for de stora stjarnskotten. Soluppgangen vid Angkor Wat och staden Angkor Tom. Tidigt gick vi upp, fick plats pa forsta parkett vid vattnet och vantade pa solen medan vi at var medhavda frukost. Det var molnigt... Ytterst besviken Paula haha. Men fint var det anda aven om vi missade den roda himlen. Sjalva templet var fantastiskt valbevarat och kul att kolla runt i. Promenerade sedan till Ankor Tom, staden som hade 1 miljon invanare en gang i tiden, och spanade pa templet med 216 ansikten och de olika terasserna dar kungen hade vandrat runt. ut karvningarna var fantastiska! ja dessa tempel var helt klart fashinerande och jag skulle verkligen rekommendera ett tredagarspass till killarna nar de kommer till Siem Reap. (Ok jag ar kanske lite overentusieastisk vad galler Angkor Wat och for en neutral syn pa dem bor ni prata med Ullis eller Ylva).

Nu kommer bussen snart!

Paula

Forsta dagen av vara tre dagar vid templen. Var plan var att idag aka med tuk tuk till de aldsta och lite mer avlagsna templena (omradet ar verkligen sjukt stort!). Fran var snalla hotellpersonal fick vi hjalp att fa en tuk tuk for en dag till ett billigt pris, och sedan bar det ivag.

Farden var ganska lang, kanske en halvtimme med var tuk tuk, Paula utbriste redan pa vagen mot templet "ah, ar inte det har det vackraste ni nagonsin sett?!" Och vi andra kunde bara halla med. Den kambodjanska naturen ar otroligt vacker. Val framme vid det forsta templet fick vi visa fram vara tredagarsbiljetter som vi kopt, och sedan skulle tempelaventyret borja. Vi chockades over hur otroligt detaljerat alla stenar var utsmyckade, overallt var det sa himla vackra sma inkarvade monster och figurer. Vi svindlade lite vid tanken pa att dessa tempel gjordes alltsa fore vikingarna gjorde sina runstenar (och tyckte att det var problematiskt att hacka in runda runor i tra eller stenar)... Det maste ha varit fantastiska kulturer som levde har for over tusen ar sedan. Dessutom kunde vi lasa om att templen tagit over hundra ar att bygga (valdigt forsteligt med tanke pa deras storlek, detaljrikedom och pampighet) och vi faschinerades over hur himla manga manniskor som vigt sina liv for att bygga dessa tempel at de hinduiska gudarna. Och sa otroligt det ar att de fortfarande finns kvar. Sadana byggnadsverk byggs inte idag minsann. Efter att blivit tagna av dessa tankar behovde vi aterhamta oss lite, sa vi at en god lunch till ett mycket bra pris for att vara ett sadant turistigt stalle.

Vi blev korda en minst lika lang bit till i var tuk tuk till nasta tempel. Det var ocksa det valdigt maktigt, men pa ett annat satt. Bredvid det gamla templet lag ett nu aktivt tempel ochde bodde munkar i narheten som utovade nagon form av komboreligion mellan hinduism och Buddhism. Valdigt haftigt, och nytt for oss.

Dagens tredje och sista tempel, var anda det maktigaste, enligt var asikt. Det var det storsta, och det var byggt i sex kvadratiska plataer ovanpa varandra i en pyramidform, som var ca tre meter hoga var. Nar man val tagit sig upp for de hoga, utnotta trappstegen var man hyfsat hogt upp alltsa. Valdigt maktigt, sarskilt eftersom Kambodja i allmanhet ar ett land med valdigt platt landskap. Vi gillade att sta hogst upp och titta ut over landet och kanna oss som om vi vore kings of the world. Pa varje plata fanns spektakulera utsmyckningar (saklart) och vid varje horn fanns en sorts stendjur, som det tog ett tag innan vi klurade ut var det var. Det visade sig vara elefanter som tappat huvudet. Att det lilla missodet skett under de tusen ar som templet statt dar brydde vi oss faktiskt inte om. Ylva och Ullis gillade mest att sitta uppe pa toppen, ata av Paulas (fake vattenmelon) chips och njuta av utsikten, medanLisa och Paula bestamde sig for att utforska omgivningen annu mer. Naturen kring det gamla templet var som hamtad ut ett konstverk, med blommande gronska och vattendrag at alla hall. Vi satte oss pa en stenbank, och levde oss in i att vara intelligenta munkar som var ute pa sin eftermiddagspromenad. Vi satt dar och filosoferade, och kom med losningar till varldens alla problem, men kande att det nog inte angick oss. Och alla fjarilar vi sag var ljusa. Oh, sa poetiskt.

Efter dessa tre tempel var det fyra stycken synnerligen matta tjejer som akte tuk tuk tillbaks till hotellet. Det tar pa krafterna att vara ute i solen en hel dag, och bli overvaldigade av sadana stamninsfulla, historiska platser, ska vi fa be att tala om. Samtidigt kan vi knappt barga oss tills att vi ska fa se annu mer vackert dag tva.

Bussen fran Bangkok var forsenad (surprise!), sa vi fick stanna en natt langre i Thailand an planerat. Detta gjordes i en liten stad nara gransen, som vi tyckte kandes ganska ode. Det positiva med det var att det gick latt att fa tag pa billiga rum, och vi hittade ett mycket trevligt stalle for bara 100 baht per person. (ca 20 kr alltsa)

Efter att ha atit middag tankte vi ga till narmaste supermarket for att kopa frukost och andra nodvandigheter. Da inser vi att det hors valdigt hog musik fran nagot kvarter langre bort, och anar till och med ett pariserhjul och andra karuselliknande saker. Vi bestammer oss for att undersoka saker saklart, och kommer fram till en valdigt stor marknad! Dar fanns massa sma stand som salde allt fran trad, till halsband till diverse saker att ata. Och en scen dar artister framforde spektakulra liveshower, och lite har och var gick det runt elefanter som man fick mata for 30 baht om man ville. Det gjorde inte vi, men elefanterna hade daremot en viss forkarlek for Lisa, for de gillade att snabla pa henne, sarskilt nar hon inte sag. Pa marknaden gjordes olika inkop, tillexempel orhangen (Paula), iPodfodral (Ullis) och pannkakor, diverse sotsaker, kycklinggrillspett och annu mera pannkakor (Lisa). Vissa gruppmedlemmar var alltsa hungrigare an andra.

Sedan sov vi pa vart mysiga hotell, for att bege oss over gransen till Kambodja dagen darpa. Gransovergangen forflot ganska smidigt, forutom att vi blev lurade att betala ca 600 baht for mycket for vara visum. Lattlurade turister...
Val i Kambodja ar stamningen en annan. An sa lange sa har vi inte markt av "lura turister-attityden" sa tydligt, utan det kanns som ett samhalle som ar lite mer laod back. Folk cyklar omkring pa gatorna, eller aker hast och vagn och det kanns overlag lite mer gammalmodigt an thailand. Och dubbelt sa mysigt, ungefar.

Vi befinner oss alltsa i Siam Reap, och vart huvudsakliga syfte har ar naturligtvis att kolla pa Angkor Wat. Imorgon tankte vi kopa ett tredagarspass dit, och forsoka fa ut sa mycket som mojligt av de tre dagarna. Staden i ovrigt ar ratt liten, men kanns valdigt skont. Vi bor pa ett guest house som heter Mitri och nog ar vart basta hittills. For bara 10dollar/natt (delat pa 4) far vi ett rum med varmvatten, badkar, fritt internetoch ett bra lage in till stan. Dock ser guest houset ut att ligga pa en byggarbetsplats, men det gor inte oss nagonting.

Ullis och Paula ar fortfarande kvar ute pa stan sedan vi at middag, och kollar in stallet. Ylva och jag ar nu pavag i sang, for att vara riktigt laddade for imorgon. Vi hors igen snart, och da har vi forhoppningsvis en massa haftiga upplevelser fran tamplen att beratta om.

Over and out /Lisa

Vi har alltsa tillbringat nastan tre veckor i Thailand, och under den tiden hunnit med att besoka Bangkok, Krabi, Khao Lak, Phuket, Koh Tao och Aranya Prathet. Varje stad hade sin charm, och sina turistfallor, sa nu ska vi forsoka att dela med oss av vara lardomar.

Do:s
* Bar propra klader, sarskilt vid besok av tempel. Thailandare uppskattar verkligen nar man forsoker tacka sig fran axlarna och ner till minst knana. Gor man inte det kan man pa vissa stallen behova betala extra for att fa lana temporara, korrekta klader.
* Ta thaimassager, de ar fantastiska! Forsok dock att gora det i en storstad da de ar 100 baht billigare an vid nagon strand.
* Bara skratta och se glad ut nar saljare haller en lang utlaggning om nagot de forsoker salja. Det gar inte att hora vad de sager, och det som de sager ar formodligen inte sant heller. Se till att pruta ordentligt bara, sa far de snacka hur myckt de vill.
* Anvand solkram!!! Hint Paula och Kerstin.
* Insistera pa att alla taxichaufforer ska kora pa taxameter, trots att de sager att de inte kan gora det. Alla (verkligen alla) taxibilar ar utrustade med det, de vill hest bara undvika det pga att de tjanar mindre pengar.
* Forsok i ovrigt att aka som lokalbefolkningen gor. Tag- och tunnelbanesystemet i Bangkok ar val utbyggt och valdigt mycket billigare an tuk tuk eller taxi. Dessutom ar tagstationerna latta att hitta till da tagen gar uppe i luften.
* Hang pa reaggeabarer om ni vill traffa andra sociala backpackers. Reggeabarer ar tydligen grejen.
* At Pad thai. Mmm, sa gott!
* Fira nyar pa stranden. Gor det bara. Det ar sa fantastiskt.

Don't:s
* Forolampa inte Buddhan vid Golden Palace genom att visa honom din fotsula. Vakterna blir inte glada da.
* Ak for Guds (Buddhas?) skull inte tuk tuk utan att ha kommit overens om priset med chaufforen forst. Och ga inte med pa att gora sa kallade "stopp" heller. Av nagon anledning blir chaufforerna alltid jattesura efterat, trots att man tycker att man gjort dem en tjanst.
* Om du vill ta seden dit du kommer sa bor du inte ata risratter med pinnar - det ar bara turister som gor det.
* Ga inte in nagonstans med skorna/flipflopsen/sandalerna pa. Stor forolampning.
* Du far inte tvatta fotterna i toaletten. Det ar stora forbudsskyltar mot det overallt.
* Bli inte lurade av de superseriosa vakterna vid gransovergangen till Poipet.

Koh Tao!! Inte Pa On for vissa forvirrade lasare. Pa On ar inte namnet pa on utan man bor lagga till en cirkel over a och tva prickar over o hehe. Alltsa vi har inte varit pa on Pa on.. :) Koh Tao var en riktigt positiv overaskning och bade jag och Ylva har nu blivit certifierade dykare till 18 meter. Vi tyckte om dykning, var dykskola (Roctopous) och var dykinstruktor sa mycket att vi viller stanna och ta ett avancerat certifikat till och med. Dock gjorde vi inte det utan lamnade den idylliska on med sikte pa vara vanner i Bnagkok. Koh Tao bor beskrivas lite for att man ska fa en bild av stallet. On ar tackt med skog (Mest palmer) och runt on finns ganska vita strander med palmer som hanger ner. Bara 15 meter fran stranden borjar korallerna och aven om man inte dyker kan man fa bra koll pa fiskar med en snorkel. Om klattrare har dreads och lyssnar pa reggea sa har dykare tatueringar, solblekt slitet halvlangt har och gillar att titta pa tv serier Dock ar dykningen det coolaste. Vi sag en halvmeter stor manet. Halvmete langa fiskar. Julgransmaskar i alla de farger.Nemo firrar i anemoner.. fast vi missade de tre for omradet mest kanda djuren: Valhajen, blaflackiga sting rockan och skoldpaddan. Synd.. Men det betyder val bara att jag maste fa komma tillbaka till lilla paradiset pa Koh Tao och dyka igen! Nu ar vi i Bangkok har aterforenats med Lisa och ganget! Idag aker vi mot Kambodia. Forlat att det har ar sa kort och virrigt och icke HTML kodat... Paula

Hej alla glada! Jag och Jenny har haft fantastiska dagar i Phuket! Alla bestod ungefar av samma sak; vi vaknade, at frukost, gick till stranden, badade, solade, at middag, (dagens aktivitet, tex thaimassage, fish spa, shopping) och sen gick vi ut och dansade. Allt var jatteroligt och harligt, och jag ar glad att jag akte pa lite "semester" med henne. Pa spanningsfronten hande inte sarskilt mycket. Jag slog i min ta i asfalten sa att den borjade bloda en gang, och fick halta in pa ett apotek for att fa plaster. Jennys klanning fick en stor reva, men det kunde vi latt laga eftersom jag hade med mig mitt sykit. Nu ar vi tillbaks i Bangkok igen allihopa, och alldeles strax styr jag, Paula, Ylva och Ullis kosan mot Kambodja. Ska bli jattespannande! Sa nasta gang vi hors ar vi i Kambodja. :) Stor kram! /Lisa (Forresten har ni varit daliga pa smsuppdateringar kring tour de ski pa senaste tiden!!!)

Efter att ha sagt hej da till Lisen (Vi Falufriare har en tendens att avsluta folks namn med -en Tex Paula = Paulen Ylva =Ylven osv.) och de andra begav jag och Ylva oss till bussstationen. Det vi visste var att den gick varannan timme men inte nar eller hur eller hur den sag ut. Efter 1,5 h kom den. Da var den packad och vi fick sta i gangen, sitta i gangen och tillslut fick vi sittplatser. Wow vilken lyx tanke vi da och det ar intressant hur ens perspektiv andras snabbt! Det sporegnade hela dagen. Verkligen som monsun tror jag! Vi kom fram till Chumpong och traffade en Canadensisk Columbiansk Tjej som utbildade sig till Dykarlarade pa den o vi skulle till, Koh Tao. Med henne som kontakt var det otroligt latt att skaffa mat, taxi, batbiljett och skjuts val framme pa on. Baten var en ombygd fiskebat som var riktigt lyxig. Vi sov fin fint hela natten till kl 5! Da var vi framme och det var dags att utforska on.

Med var nya bekantskap blev vi riktigt peppade pa att dyka och har nu bestamt oss for att ta dykarcertifikat. Vi har valt en liten dykfirma och vi kommer bara vara tre elever i kursen. (Vi laste lite om skrackexemplen pa de stora firmorna dar de kor ut 60 elever pa en bat... Var nya kompis berattade ocksa om dem...) det kans valdigt bra och sakert. I kvall borjar undervisningen och nu vantar ett par akademiska dagar (Skriftligt prov i morgon!!) och ovning i pool innan vi slutligen far prova att dyka i havet. Klarar vi utbildningen kommer vi att bli certifierade dykare pa max 18 meters djup.

Vi bor i en Bungalow och ser stranden! vattnet ar turkost men vi har fortfarande inte fatt se den dar vita sanden som kan finnas pa vykort. Jag tror bestamt att de ar redigerade och falska haha. I alla fall har jag sett riktiga Cocosnotpalmer!! Kanns exotiskt nog :) Var Bungalow har varmvatten!!!!!!!!! Vi har tagit langa underbara dushar nu pa morgonen efetrsom monsunregnet, som nu slutat, var kyligt!

Nu far ni foraldrar inte oroa er for oss, jag och Ylva blev ju kompisar pa simskolan for sjutton!! Det har ska bli valdigt spannade.

Kram alla dar ute! Och Lisen, Hall oss uppdaterade :)

Paula

...

...veckans karaste aterseende: Nar gruppen fick traffa Karin och Oscar igen, efter att Karin legat pa sjukhus i Malaysia. Nu ar hon antligen frisk och det ar sa roligt att ha dem med i ganget
... Veckans mest magiska: Nyarsnatten pa stranden. Oslagbart!
...Veckans felsagning:"Oh jag maste komma ihag att ta klamydia!" - Lisa. Ordet klamydia bor ersattas med ordet Malariaprofylax oxh resulterade i ett stort skrattanfall. (Det var ingen freudiansk felsagning, mamma. Promise)
... Veckans panikattack: Den ca 5ariga Thailandska flicka som fastnat med fingret i ett ror och i desperation tar sig fram till tva frammlingar for hjalp. Lisa och Paula lyckas tillslut befria henne fran fangenskapen! Sa otroligt sot!
... veckans Stighelmer: Oscar! Lisa forstar antligen Noras julhalsning till fullo.
...Veckans tourentipsetledare: Erik till Lisas stora fortret.
...Veckans vagsurfare: Paula med hard konkurrens av Kerstin.
...Veckans Flashpacker (coolt att det ar ett ord som star med i Lonely planet bocker!): Jenny utan tvekan.
... Veckans ekonom: Ylva, som hittar fem Bhat i gruset och jublandes kastar sig ner for att grava fram dem.
..Veckans mesta aktiva: Lisa som tar igen efter sin sjukdom med att spela volleyboll sa att hon far traningsvark.

Efter att ha avnjutit en fantastisk nyarskvall tillsammans igar, blir det nu sista kvallen vi alla ar tillsammans innan vi gar olika vagar tillmotes.

Igar var en speciell nyarsnatt pa ett positivt satt. paula var visserligen lite sjuk (och Erik var frisk - det slutgiltiga beviset pa att placeboeffekten ar battre an sjalva medicinen?) och missade den lyxiga middagen. Lisa at sjalvklart glassnoodle seafood med en bananadrink och chokladglassefteratt!! Hon holl ocksa ett uppskattat nyarstal och utbringade en skal for resesallskapet.

Vid 11 pallrade sig Paula ur sangen och hela ganget begav sig till stranden med varmluftsballonger. Dessa skickades sedan upp mot skyn tillsammans med hundratals andra pa stranden och blandades med de oovertraffbara fyverkeripjaserna! otroligt vacker syn som ej kommer att glommas. Vid tolvslaget kramades vi alla och hoppades att 2012 kommer att bjuda pa manga spannande upplevelser. Det kunde inte ha borjat pa ett battre satt i alla fall.

Lisa och Jenny hade bokat in snorkling med Jennys kompis mr Chu och gick och la sig tidigt for att ladda. Dock blev snorklingsturen installd pga daligt vader. I protest unnade de sig en drink pa stranden och ytterligare en (livsfarlig enligt Paula) Thaimassage i en hel timme. Lisa var lite rastlos och spelade volleyboll med ett svensk-estniskt gang av blandad alder och talang. Det var valdigt roligt och hon var basta (och enda) tjejen pa plan!

Paula ar fortfarande ganska sjuk (Eller snarare klen...) och befinner sig inom en radie pa 50 meter fran sangen men blir battre hela tiden :) Hon har gjort den enormt (!!!) anstrangande uppgiften att kolla busstider till Chumpong och sedan landat bekvamt pa internetcafe. Hennes och Ylvas plan ar att i morgon ta sig till snorkling och dykar on Ko Tao for nagra dagars vattenaventyr. Lisa och Jenny aker mot Phuket i morgon och unnar sig lite av livets goda. Planerna ar sedan att mota upp Ullis i bangkok runt den 7/8 januari och da dra in i Kambodia. Vi har blivit sa fashinerade av historien kring Khmer Rouge och ser fram emot att lara oss allt om dem!

i kvall tanker vi oss en lugn och mysig sista kvall tillsammans kanske med lite spel, middag hos Mr Chu, eller ungange med Lisas nya backpacker kompisar. Nasta gang vi alla 11 kan traffas ar i Falun i var!!

Ha det bra sa hors vi snart!

//Paula och Lisa